Vikten av vattnets resiliens för människans framgång – del 1: Ett nytt perspektiv.

Johan Rockström har tillsammans med andra forskare inom hållbar utveckling gett ut en bok (Water Resilience for Human Prosperity) som handlar om betydelsen om vattnets resiliens för människans framgång och fortsatta utveckling. Bokens olika delar handlar om 1) ett nytt perspektiv, 2) människan som drivkraft på planeten, 3) matproduktion och 4) förvaltning samt vägar framåt. Jag kommer att skapa en bloggserie där varje inlägg är en summering av en del i boken. Det första inlägget handlar om det nya perspektivet:

 

Vatten är jordens och människans blodomlopp. Vattnets betydelse för människans socioekonomiska utveckling är känd sedan länge, och trots detta fortsätter vi med “business as usual” (samma ohållbara tillvägagångssätt som tidigare). Det är av enorm vikt att förvalta våra vatten hållbart för att bibehålla biodiversitet och vattenberoende sektorer så som jordbruk och industri, vilket visar på den direkta kopplingen mellan vatten och människans välstånd. Vattensituationen globalt blir mer och mer osäker. Hälften av världens population lever med varierande grad av vattenbrist. Vatten är essentiellt och avgör funktioner som 1) klimatreglering, 2) tillväxt av biomassa och därmed alla levande arter, 3) reglerar globala koldioxidhalter samt kväve- och fosfornivåer och, 4) är ett transporterande medium och lösningsmedel för molekyler. Vatten ger också människor välbefinnande i form av ekosystemtjänster (värden människor får av naturen) så som rekreation. I en era där förändring sker snabbt så vilar människans framtid på kapaciteten att förvalta vatten på ett hållbart och resiliensmedvetet tillvägagångssätt.

 

Resiliens handlar om ett systems förmåga att hantera förändring och stanna inom samma regim där det bidrar med önskvärda funktioner och tjänster. Ett systems resiliens avgörs av 1) mängden stress och störningar som kan hanteras innan den når en tröskel och genomgår ett regimskifte, samt 2) förmågan att förändras fundamentalt (transformeras) efter en kris eller om det nuvarande tillståndet är ohållbart/oönskat. En klar och fin badsjös förmåga att fortsätta bidra med de funktionerna, och därmed stanna inom det regimet, beror på hur resilient det tillståndet är. Om sjön utsätts för tillräckligt mycket störningar så som fosfortillförsel under tillräckligt lång tid så kommer den klara badsjön att bli en övergödd och grumlig sjö med algblomningar. Denna sjö har då genomgått ett regimskifte där funktioner så som rekreation har påverkats negativt. Det som sker är att resiliensen hos den klara badsjön degraderats och när fosforhalterna når ett visst tröskelvärde så sker en abrupt förändring. Ofta är det svårt, eller omöjligt, att få systemet att återgå till sin ursprungliga karaktär efter att ha nått tröskelvärdet.

 

Är vi på väg att nå planetära gränser (globala tröskelvärden)? Forskningen visar att ökad stress för biosfären riskerar stabiliteten som finns i denna geologiska eran Holocen, den enda tidseran som vi vet kan understödja 7 miljarder människors utveckling. Vatten är en nyckelfaktor i detta. För att lyckas förvalta det vatten vi har krävs det att vi 1) hittar nya sätt att skapa en mer adaptiv förvaltning som är dynamisk och svarar på förändring i ekologin, 2) vi måste få nya perspektiv på vattnets roll och hur det kopplar till människans utveckling och, 3) uppmana till innovation och kontinuerliga förbättringar.

 

Trevlig kväll!

// Katharina

Kommentera