Vikten av vattnets resiliens för människans framgång – del 2: Människans modifiering av planeten.

Människan skapar multipla, komplexa och accelererande störningar i naturen. De interagerar med varandra och kan skapa abrupta, icke-linjära förändringar om de överskrider vissa kritiska tröskelvärden. Vi lever nu i den nya geologiska tidseran Antropocen där människan dominerar. Detta är del 2 i bloggserien baserad på ”Water Resilience for Human Prosperity” som är skriven av Johan Rockström (m.fl.), och handlar om hur människan har förändrat systemet ”jorden”.

 

 

Vi påverkar jorden på många olika sätt, exempelvis genom en ökad urbanisering och demografiska förändringar, genom politik, internationell handel, samt ekonomisk och teknologisk utveckling. Dessa mänskliga aktiviteter har bidragit till välstånd, men de är även några av de bakomliggande orsakerna till klimatförändringarna. I det här inlägget diskuteras några av dessa aktivitet och drivkrafter, med speciellt fokus på världens mest vattenberoende system: jordbruket och människans livsmedelsförsörjning.

Demografin förändras hela tiden. Under andra halvan av 1900-talet ökade befolkningen från 2,5 till 6,2 miljarder, och den 2050 förutspås vi nå 9 miljarder. En mycket stark drivkraft som skapar förändring är behovet av att öka matproduktionen. Redan idag är ett ökat behov av vatten en större drivkraft för vattenbrist än vattentillgänglighet på grund av klimatförändringar. En förändring har även skett vad gäller den ekonomiska utvecklingen, och hand i hand med detta ligger dietförändringar. Globalt sett har människors kaloriintag ökat och gått från ett högt intag av spannmål till mer vattenkrävande grönsaker, frukt, mjölkprodukter och kött. Idag går en tredjedel av den spannmål som produceras till djur, vilket gör att en stor del av köttproduktionen kräver mer vatten och energi än vad en växtbaserad diet gör. Produktionen av kött kräver ungefär 10 gånger mer vatten per kalori i jämförelse med spannmål.

Planeten reagerar på människans aktiviteter och en allt högre belastning genom så kallade ”feedbacks”, vilket innebär att en förändring i system A skapar en förändring i system B som i sin tur påverkar system A igen. Feedbacks kan vara självreglerande när de dämpar effekten, eller förstärkande när de ökar effekten av förändringen. Det är speciellt viktigt att ha koll på förstärkande feedbacks då de kan påverka systemet så pass mycket att det passerar en gräns och blir till något helt annat. Då har ett så kallat regimskifte skett. Nedan är några exempel på mänskliga belastningar som fundamentalt förändrat jorden på en global nivå:

  • Människor har förändrat 50% av marken som inte är isbelagd.
  • Jordbrukets intensifiering har tredubblat produktionen de senaste 50 åren. Detta har lett till negativa miljöeffekter och ofta skapas monokulturer där i princip bara en organism lever. Idag odlas framförallt sojabönor, palmolja och raps.
  • Förändring i markanvändning påverkar vattenflöden och även ekosystemtjänster (värden som människan får av naturen).
  • Våtmarker försvinner, i vissa regioner är minskningen mer än 50%. Detta innebär att den vattenrening, biodiversitet och klimatreglering som vårmarker bistår med även minskar.

Det viktigaste budskapet i detta kapitel är att alla social-ekologiska system på alla skalor kan överskrida olika tröskelvärden och då kommer regimskiften att ske vilket kan påverka människans välbefinnande i framtiden. Som nämnts i denna del så är matproduktionen en stor faktor vad gäller förändring, påverkan och vattenanvändning, och det ska vi berätta mer om i nästa del!

Kommentera